torsdag 23 april 2009

Torsdagsreflektion v 17




Denna vecka blir min reflektion den här: pratade med min mamma häromdagen och vi pratade om semestern. Mina föräldrar är 76 och 80 år gamla och de brukar ge sig ut på nån bussresa varje år, utomlands eller i närheten. Men i år "kände dom inte för det" pga av alla kriser på arbetsmarknaden. "Men mamma sa jag, ni har ju inte fått det sämre"................."Nej, men man har ingen lust", sa mamma då. Lite så är det faktiskt. Det skrivs och pratas om kris, kris och kris, så man blir alldeles nedbruten. Visst är det många som har drabbats, en del väldigt hårt, när båda man och hustru har sagts upp. Men vi andra då, vi som inte har drabbats (ännu....), varför känns det så negativt för oss. För jag känner det också så.........."vågar man resa", "oj, vad allt är dyrt", "hur ska vi klara oss"..............konstigt hur man dras med i en nedåtgående spiral liksom......


Nej, vi får hoppas att vi har nått botten nu och att det vänder uppåt igen! På makens jobb var förra året det bästa någonsin, sen har det bara tvärdött............ja, det är konstigt och själv är jag inte tillräckligt insatt i de ekonomiska frågorna i världen, så jag har ingen lösning. Men vi som inte fått det sämre får väl fortsätta som förut, så att det blir lite efterfrågan på varor igen och då måste man kanske anställa mer personal och då blir det fler som kommer på fötter och som kan handla osv..................men som sagt jag vet inte om det är så lätt...........

12 kommentarer:

Viola sa...

Trist är det att man ska påverkas av krisen på ett så negativt sätt.

Vi känner av den, men då vi har så många pågående kriser i min famlij försöker jag att vända på det...
Att orka skratta. För då är det roligare att ha det tråkigt.

Bra reflektion!

Hej från mig!

Karin sa...

Usch ja, krisen slår mot många nu och jag tror att de flesta oroar sig. Jag gör det iallafall. Och vi får hoppas att det snart är över..

mittsakalladeliv sa...

Ja men usch.. visst är det deppigt! Blä :-(

Marie Höglund sa...

Ja alla påverkas mer eller mindre. Jag försöker ändå tänka: inte oroa sig för nå´t som jag ändå inte kan påverka i förväg. Försöka ta problemen när de kommer. Annars blir axlarna alldeles för tunga.

Vittran sa...

Det är klart att vi påverkas av alla negativa ord som skrivs och talas. Vart vi än vänder oss hör eller ser vi det. Kanske hade det blivit annorlunda om man också hade kunnat lyfta fram sådant som är positivt i rubrikerna också. Men massmedia lever på "kris". Vilket leder till att alla oroar sig eller bara helt enkelt tappar glädjen. För att inte försvinna ned i det svarta hålet måste man ta vara på det positiva varje dag. På så sätt är ljuset som kommer mer och mer något som är bra för alla. Gläds åt det fina vädret och den vackra årstiden. Hitta det där lilla guldkornet varje dag så blir allt lite lättare.
Du har verkligen gjort en bra reflektion av dagens situation.
Ha en bra dag!

Veronica sa...

Det blir på något vis väldigt psykologiskt. För många människor kanske inte livet förändrats mycket, dina föräldrar till exempel, men ändå så påverkas man. Vi får hoppas att det går över så snabbt som möjligt och att världen börjar tänka positivt igen :)

Kram på dig

foto CHIP sa...

Ja där träffade du nog mitt i prick. Visst är det förfärligt för alla som drabbas och mister sina jobb. Det känns kanske som att man inte har rätt att glädjas när andra har det svårt. Fast jag tror man hjälper mer genom att kosta på sig det man kan och brukar. Då börjar hjulen komma igång bättre vilket är bra för alla. Hoppas dina föräldrar ändrar sig - synd om de ska missa sin resa tycker jag :)
Tänkvärt inlägg!

Megera sa...

Visst påverkas vi av media, för där är det mycket kriser nu som diskuteras högt och lågt. Även om man inte är drabbad själv, så känner man nog någon som är det genom uppsägningar eller varsel.

Pialotta sa...

Visst är det så himla svårt för alla nu.. jobben växer inte på träd och fler och fler blir arbetslösa.. Hur det ska gå vet vi inte, men något måste göras för snart orkar inte Sverige med längre.. Har just idag ett långt inlägg om det här på http://kafferasten.blogg.se
Resa.. nej vet i katten om jag skulle våga det..
Ha de gott/Pialotta

Mia sa...

Jag tycker nog att klyftorna ökar istället för att alla har kris! Rotavdraget, skattelättnader gör att de som har arbete och stadiga inkomster har fått det bättre. Samtidigt så har arbetslösa, sjuka m.fl fått det än kärvare!

Man kan tycka vad man vill om det, beroende på politisk ideologi, men jag tycker att mycket tyder på att samhället gått den utvecklingen till mötes.

Emma sa...

Är själv inte heller särskilt påverkad, men eftersom jag lämnar högskolan om någon månad så lär jag snart bli varse om krisen. Men man får helt enkelt försöka komma ihåg att det inte kommer vara kris för evigt.

Trebarnsmamman sa...

Visst är det så, och tyvärr är det ju så att rädslan bara gör krisen djupare. Om alla som är opåverkade av krisen fortsatte på i samma tempo som under högkonjukturen så skulle hjulen hållas igång lite mer. Men man vill inte slösa, dels vill man vara lojal, dels tappar man lusten och dels vill man inte för säkerhets skull ifall man drabbas. Men som sagt kan man så borde man för sin egen och sina medmänniskors skull fortsätta inversetringar. Mycket klok reflektion, och jag är övertygad i att media her en mycket stor roll i hur djup en kris blir...just genom att få folk att inte våga och att tappa lusten.