måndag 5 september 2011

Med en touch av höst......

Har ju haft fullt upp med "tråkigheter" de senaste veckorna och ännu är det inte över...........Men livet måste ha sin gång och idag gick vi en långrunda "tjejerna" och jag.

Plötsligt så var hösten över oss. Man har ju inte precis reflekterat över vädret heller på sistone så det hade jag missat!


Man börjar ana lite gula löv på björkarna och säden ser väl mogen ut den med.


Vid vägkanten syns de första nedfallna löven och mer lär det komma.


Nu ska jag vara lite "gnällkärring".......varför måste man slänga hundhår vid vägkanten? Har sett det flera gånger och misstänker att det rör sig om samma hund. Men hundhår tar ju ingen plats om man slänger det i soporna. Det vet jag av egen erfarenhet! Nej, det här är dålig stil tycker jag och även om den förmultnar nån gång så ser det trist ut!



Helgen har varit tuff.............först så hade ju mamma och pappa bröllopsdag och det var förstås väldigt jobbigt för mamma. I söndags var vi i kyrkan där man läste upp pappas namn.........det heter nåt fint, men jag minns inte det just nu. Det är jobbigt och jag lär få mitt jobbiga längre fram för jag biter ihop och är stark..........tyvärr, skulle jag väl säga, men man är som man är. Jag får väl hoppas att någon "plockar upp mig" när verkligheten hinner ifatt mig......


Nej, nu till lite glädjande saker..............hästhagen är ledig igen! Till glädje för mina fyrbenta döttrar.


Vissa (Ester) gillar det alldeles extra mycket och det tar lång tid att gå igenom hagen för man "måste" rulla sig hela tiden...........Nitza är mest nöjd om hon hinner ta en bit hästskit utan att jag märker det....alla hund(o)vanor är ju inte trevliga!


Det börjar mörkna, men nånstans ser man ljuset i tunneln och det får vi hoppas att man gör rent bokstavligt också!

Kram!

11 kommentarer:

trädgårdsdrömmar sa...

Det är så hemskt att mista någon nära.Och förälder är bland det värsta.Var inte för stark utan släpp fram din sorg.Tröstekramar.

Resa med Herbert sa...

Anette jag är så ledsen för din skull, hoppas att du har någon som lyssnar på dej.

Ja så har vi det här med hösten, den har blivit ganska så påtaglig, även om vi igår hade +26 grader igår, blir inte björklöven gula ovanligt tidigt i år.

Solvarma kramar från Irene

Mia sa...

Du kommer med all säkerhet att hitta ljuset igen även om det känns tufft just nu.
Vi har kor i vår lilla hage och när dom stallas in på hösten så njuter också hundarna av att kunna springa fritt där...det är den plats dom gillar bäst att rastas på.
kram mia

Britt sa...

Nu är det riktigt höstigt jag hoppas att det blir rätt bra väder i morgon för jag har lite jag skulle vilja pyssla med i trädgården//Britt

Susie på Stjärnarve... sa...

Du får trösta dig med att du har en fin familj och härliga hundar!
Vi orkade inte vänta på att sorgen efter Penny skulle mattas utan nu väntar vi på vår "nya" hund som heter Santo och är 4 år - och utställningschampion! Sorgen efter Penny kommer ju inte ändras, den är ju betingad av individen, men dagarna blir inte längre så innehållslösa - och så måste man ju ut även om det regnar!!

Suss o Kai sa...

Tänker inte försvara den som borstar sin hund vid vägkanten, håller med om att de ser tråkigt ut men jag tror att denna tänker på alla små djur som bygger bo av det som den kan hitta och hundhår kan ju va gott att sova på :) bara min lilla reflektion om det. Men man kan väl gå in i skogen en bit istället däe man slipper se det. Nog pratat om hundhår.
Vill ge dej en stärkande kram för att du ska orka med allt jobbigt Kram Suss

Husbilen Credo sa...

Tråkigt med tussarna av hundhår, visserligen bygger väl småfåglarna av det men man kunde ju lägga upp det i något träd om man nu vill erbjuda fåglarna lite gott att sova på.

Allt har sin tid och du har säkerligen någon som hjälper dig den dagen du faller.
Som mina döttrar alltid säger
-"släpp loss alla tårar så tar de slut mycket fortare och du kommer i balans"- Har ännu inte provat så jag vet inte om det hjälper.

Jodå hösten gör sig påmind på många sätt men det är väl så inget varar för evigt.
Må så gott ... Kram LottaM

himlaverket sa...

Du är stark Anette.
Det är bara att låta sorgen få komma ut, så den inte blir instängd.
Att vara i naturen är ett bra sätt att släppa sorgen fri....
Kram ulla

Wickans värld sa...

Har visst missat lite grann...
Beklagar sorgen.

Elzie sa...

Måste beklaga sorgen. Jag förstår så väl dina känslor. Att förlora en förälder är aldrig lätt, vilken ålder de än har. Hoppas ändå att du får en någorlunda helg.
Kram Elzie

Knatten sa...

Jag vet hur tungt det är att mista nån och inte blir det lättare när det händer under årets "mörkning", om du fattar vad jag menar. Men vi ska nog se till att stötta dej när du behöver det.
Önskar dej en skön dag. /Knatten